Ett år

Nu har det snart gått ett år sen jag skrev här. Ett år fyllt med liv, äventyr, träning, glädje, sorg och allt där till.
För ett år sen hade jag lyckats gå ner tio kilo. Idag är det totalt 22 kg i viktnedgång. Från storlek 48 i byxor till 42.
Jag har efter många års kämpande äntligen kommit ner under 100 kg och kämpar att nå målet. Jag har satt ett löjligt högt mål, men jag vill hellre ha ett för högt mål och kunna stanna när jag känner mig nöjd. Att nu trivs jag i min vikt och jag lägger om fokus. Jag är inte där ännu. Det känns bättre att ha ett högt mål än tänka att jag ska bara gå ner till X kg och när jag väl är där så känner jag mig inte nöjd utan måste "börja om".
Jag avskyr att misslyckas så att sätta ett för lätt mål skulle kunna bli jobbigt rent psykiskt. Mycket har hänt även på det psykiska stadiet. Jag försöker lita på processen och ta varje dag för vad den är. Att se det positiva, lära mig av motgångarna och inte stanna upp. Jag har accepterat att vågen inte alltid gör som jag vill, att det
egentligen inte spelar någon roll på lång sikt. Eftersom den långsiktiga processen tydligt visar att jag är på väg mot mina mål. 
 
Från starten i november 2016 till idag.
Från februari till april.
 
 
 
Vi har landat i huset och vi älskar att bo här. Mycket ytor, en härligt trädgård och massor att drömma om. Vi har till och med ett växthus. Vilket jag älskar. I Somras hade vi tomater där. I år har jag sått både tomater, paprika, chili och citronmeliss. Så förhoppningsvis blir det full fart i växthuset under sommaren. Har även en del som vi planerar att så ute, men det får nog vänta till helgen innan vi kan börja så och göra iordning här inne. För att hinna något i denna odlingszon så blir det mycket förberedelse inomhus. I år har även Samuel valt ut en del fröer som vi ska så. Han har valt morot, rädisor och sallad. Vilket han inte äter något av, men vem vet vad som kan hända om han får odla fram sin mat själv.
 
 
 
 
Barnen trivs både här hemma och även på förskolan. Vi har hittat en riktigt bra förskola som prioriterar att vara ute mycket och lägger mycket energi på barnen. Det är utflykter till skogen, till djungelhuset, skolan och idrottshallen. Dom åker skidor och skridskor på dagarna på vintern. Båda barnen har fått flera vänner och jag känner mig lugn. Samuel ska börja förskoleklass till hösten och vi planerar för fullt för det. Ett stort steg för både honom och oss.
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

~ Erikssonskan ~

En vanlig 2-barns mamma i Jämtland. ❤️ Samuel - 2012 ❤️ Noel - 2015

RSS 2.0