17 år

Sitter och lyssnar på Veronica Maggios 17 år. Könner faktiskt igen mig ganska väl i den.
Min stora plan sen jag var liten var att flytta härifrån.
Jag skulle inte bli kvar här och leva i lilla Östersund.
NU är det snart  6 år sen jag var 17. Blir ju 23 i sommar.
Har visseligen sett mig runt, men jag blev kvar.
Känns lite både och. Jag trivs, men jag saknar bland annat London med dess Möjlighet för shoping.
Jag saknar miljön i Umeå ..
Fast jag saknar inte luleå så... Bara lush butiken.
Jag och Luleå var inte kärlek.
Det roliga är väl att när jag var 17 år bodde jag här i Ås.
Bara ett stenkast från där jag arbetar idag.
Så sjukt säger jag bara.
Jag har ju vart och lekt på det här dagiset i fyllan på nätterna för snart 6 år.
Jag har sett vissa av barnen när dom var nyfödda.
Och så stack jag. London, Umeå, Östersund, Luleå, Krokom och så hamnade jag tillslut
på Frösön, efter visserligen en tid till i själva centrala Östersund.
Jag började jobba i Ås och så var cirkeln sluten.
Ödet är tydligen rätt humoristiskt.
Här står jag. Jag som hade så stora planer.
Jag som skulle bo utomlands resten av mitt liv!
jaja jag ska ju inte dö i mrogon, men det verkar som jag blir kvar.

Nu är rasten slut och jobbet väntar.




~ Erikssonskan ~

En vanlig 2-barns mamma i Jämtland. ❤️ Samuel - 2012 ❤️ Noel - 2015

RSS 2.0